Walters pipor: Tom Eltang, SP årspipa 2016

Tom Eltang är en pipmakare som de flesta känner till - känd världen över för sina mycket vackra pipor med fantastisk kontrastfärg. Jag hade tidigare aldrig sett hans pipor annat än på bild, och nu hade jag helt plötsligt en för renovering! Och vilken pipa sen - någon gång måste jag helt klart skaffa mig en Eltang!

Toppen på denna hade en del lava, och ett större mörkt område bakom kammaren som inte såg så snyggt ut. Frågan var hur mycket som var tjära och hur mycket som var bränt - skulle det gå att få snyggt igen?




Efter sedvanlig inre rengöring gick jag på lavan.



Lavan kom av fint; jag tog min tid och mjukade upp den och tvättade av den i omgångar, men den mörka fläcken baktill bestod - dags att ta till micro-mesh! Jag började polera, och den mörka fläcken som ej ville tvättas bort kom loss i form av brun tjära. Under såg den jättefin ut!



Eftersom jag brotschat ytterligare lite i samband med lavatvätten så blev det en till omgång med bomull och alkohol för kammaren.



Allt som återstod nu var oljning, polering av munstycket och vaxning.

Walters pipor: Nils Frederiksen poker med reversed calabash

Nils Frederiksen har tränat under Flemming Peterson och Tom Eltang, och har tillverkat pipor i snart 30 år nu.

Det är egentligen inget "reversed" med en reversed calabash; konstruktionen innebär en expansionskammare mellan tobakskammaren och munstycket. I en reversed calabash finns denna kammare i pipans hals. När röken kommer in i kammaren så sjunker flödeshastigheten med den ökade diametern,och flödet blir turbulent; detta, och den ökade ytan, gör att röken svalnar och fukt kondenserar. Tydligen ska det ge en sval och torr rök. Ett intressant koncept som jag själv inte haft tillfälle att prova än - jag har varken testat att röka en calabash eller en reversed calabash.


Denna poker är en riktig skönhet; perfekt borrad, formad, och med underbar ådring. Av de pipor Walter skickade över för rengöring så var denna i bäst skick - lite lava på toppen och mycket lite oxidation på munstycket.


Först blev det givetvis den obligatoriska rengöringen; brotschning, alkohol och bomull i kammaren, samt rengöring av rökkanal och expansionskammaren med borste, bomullspinnar, piprensare och alkohol.


Allt eftersom lavan försvann från toppen stod det klart att denna ej var lika mörk som hos tidigare pipor - endast en väldigt lätt polering med micro-mesh och sedan inoljning så var den som ny!



Munstycket var i så fint skick att det gick snabbt att slipa bort oxidationen; något vanish-bad var ej nödvändigt.
Allt som var kvar var att lägga på lite carnauba, och så var det klart.

Walters pipor: long shank dublin freehand

Nästa pipa är en riktigt intressant pjäs. Den långa halsen som avslutas med ett kort sadelmunstycke påminner om en lovat, men huvudets form är definitivt det av en dublin, och kammaren är svagt konformad. Ådringen är helt fantastisk, och pipans form är perfekt för att visa den, med den raka ådringen upp längs huvudet och en stor topp för all birds-eye.


Jag har inte lyckats få reda på vem som tillverkat denna pipa, så om någon känner igen stämpeln, kommentera gärna!

Precis som tidigare var den bakre delen av toppen täckt i lava, och munstycket var ordentligt oxiderat.

Jag smörjde in tappen med lite vaselin som skydd och lade munstycket i ett vanish-bad över natten. När jag tog upp det dagen efter så passade jag på att skrubba det både ut- och invändigt - det är ett ypperligt tillfälle att göra rent munstyckets rökkanal, då badet löser upp intorkad tjära, och man kan få ut en massa skit med hjälp av en liten rundborste.

När jag blåste ur vattnet ur munstycket visade det sig att det visslade; detta sker när luften passerar över en vass kant, och oftast så beror det på att övergången mellan rökkanalen och slitsen i bettet är för skarp, vilket kan åtgärdas genom att man rundar av kanterna med hjälp av en nålfil.


Sagt och gjort! Munstycket fungerar nu ej längre som en visselpipa.

Ibland räcker det med att börja polera munstycket med grövsta micro-mesh (1500), men det var så mycket oxidation att jag fick gå på med våtslippapper först.

För piphuvudet fick det börja med brotschning av kammaren, och sedan fick det stå över natten med bomull och alkohol i kammaren. Därefter skrubbade jag ur rökkanalen med den lilla rundborsten och alkohol, och tapphålet m.h.a. bomullspinnar och alkohol.

Sen var det dags att ta sig an lavan på toppen. Som tidigare så tog jag det i omgångar - först mjukade jag upp ytan på lavan, och tvättade bort det som kom löst; detta upprepades tills lavan var borta, och sedan tvättade jag av hela pipan.

Under lavan var ytan lite mörkare, och detta polerade jag med micro-mesh.



Sedan var det dags för lite olja, och efter det lite carnauba.



Imorgon kommer rengöringen av Walters Nils Frederiksen poker med reversed calabash.

Walters pipor: Stanwells

De första av Walters pipor som jag tog itu med var ett par mycket fina Stanwells; en modell 107 billiard Royal Briar, och en Featherweight modell 244 - en hornformad design av Tom Eltang.



Tyvärr så lyckades jag med konststycket att formatera kamerans minneskort utan att ha kopierat fotografierna över till datorn, så de foton jag tog innan försvann, så därför fick det bli två pipor i samma inlägg idag.

Walter tar god hand om sina pipor, så de var inte så skitiga som de jag brukar renovera - det värsta var lavan som byggts upp på toppen av samtliga pipor.

P.g.a. missödet med minneskortet så har jag bara dessa bilder från innan jag satte igång med featherweighten, men billiarden var i liknande skick, så det räcker nog gott med dessa ändå.



Renoveringen av bägge pipor gick till på samma sätt. Efter brotschning av kammare, bomull och alkohol, samt rengöring av tapphål och rökkanal med bomullspinnar, liten rundborste och alkohol, så var det dags att ta sig an toppen.



Även fast det ej är det tjockaste lagret lava jag sett så gäller det att ha tålamod och inte jäkta vid rengöringen, så man mjukar upp lavan och tvättar bort den, snarare än att skrapa bort den; man får ta det i omgångar.



Efter tvätt av toppen stod det klart att under lavan hade ytan på toppen av piporna blivit något mörk, och därför så polerade jag dem med micro-mesh pads. Efter att man gjort detta blir ytan betydligt ljusare, men efter inoljning av pipan så blir det bra igen.



Munstyckena på dessa pipor var så fräscha att det inte behövdes något vanish-bad, och polering gick snabbt - de tandmärken som finns är Walters egna, så vi hade bestämt att det ej var nödvändigt att åtgärda dessa.



Renoveringen gjorde dessa vackra pipor gott - nu är de riktigt rena och fina, och oljan gav mer lyster och djup i färgen. Jag är mycket nöjd med resultatet, och det tror jag även Walter kommer bli när han får hem dem igen.

Imorgon kommer renoveringen av en riktigt läcker dublin i frihands-stil och lång hals med ett kort sadelmunstycke!

Walters pipor

Jag kom i kontakt med Walter Loewe i facebook-gruppen Swedish Pipe Smokers (SPS) för ungefär en månad sedan, då han visade intresse för en pipa som jag hade lagt ut till salu. Han visade sig vara en väldigt trevlig herre, och en riktig pip-connoisseur. Han köpte pipan, och var vänlig nog att skicka över en generös sample av SG Commonwealth, och vi fortsatte talas vid.

Walter uppskattade mitt arbete, och frågade om jag kunde tänka mig att fräscha upp några av hans pipor, vilket jag accepterade. Några dagar senare anlände piporna som ses i fotografiet ovan. De till vänster är Walters pipor, och de till höger är en Stanwell bambu och en Chacom Grandios, vilka jag fick som delbetalning för ett pipköp, samt Svenska Pipklubbens årspipa från 2012, vilken han hade bestämt sig för att skänka mig!

Bilder från rengöringen av dessa pipor kommer dyka upp här på bloggen inom kort.

Piprenovering: Riseagle

Har precis avslutat min senaste renovering, pipan är till salu och är listad här.

Denna Riseagle köpte jag på tradera, där den var listad tillsammans med en Bjarne (renovering av den kommer senare), som en vardagpipa. Detta var en bra beskrivning, då den var i gott funktionellt skick, men till utseendet lite sliten, med diverse små repor och märken, och fyra stycken fyllningar därtill. En trevlig pipa, som med lite arbete skulle kunna bli väldigt fin!



Tyvärr så tycks jag ha varit lite ivrig att sätta igång med renoveringen, för jag hittade endast en bild av pipan i telefonen; de tre första bilderna är tagna av säljaren.



Dessa visar väl skicket, och i min bild ser man tydligt den största fyllningen. Fyllningar har en tendens att förstöra en pipas utseende, speciellt när de blir äldre och börjar lossna. Efter brotschning och en ordentlig rengöring av kammaren med alkohol & bomull, urskrubbning av rökkanal och tapphål, så tog jag bort originalfärgen och sedan grävde jag helt sonika ut de gamla fyllningarna, och ersatte dem med en blandning av epoxi-lim och briar-slipdamm. Dessa tar den nya färgen och kan döljas väl om man väljer rätt färger - rödbrunt brukar fungera bra.



När de nya fyllningarna torkat ordentligt är det dags att fila och slipa ner dem. I samma veva slipas grunda repor och märken ned så att pipan får en slät och fin yta. Jag slipar ned till kornstorlek 1000 innan färgning.

När pipan är slät och fin så är det dags för första färgningen. Jag använder Fiebing's alkoholbaserade läderfärg - denna fungerar väldigt väl för ändamålet och används av pipmakare världen över. För en kontrastfärg börjar man med den mörkare färgen. Ådringen är mjukare än det omkringliggande träet, och suger åt sig färgen lite djupare, så efter att färgen torkat så slipar man försiktigt pipan igen, och då träder ådringen fram mycket fint. Efter detta lägger man på den ljusa färgen. Sedan är det bara att olja och polera och vaxa pipan så är den som ny - eller snarare finare än ny, då denna typ av färg är för arbetskrävande och dyr för de flesta fabrikspipor.

Munstycket fick sig ett vanish-bad, fyllning av bitmärken, bortslipning av oxidation, och sedan polering.




Resultatet blev inte alls dumt, om man får säga det själv! Denna pipa är, som sagt, till salu, så om du gillar den är det bara att kontakta mig , antingen via kontaktformuläret här, eller direkt via pm på facebook.